Zinnia och spontanplanterade rödbetor

Vintermorotslådan ser ut som en slagfält efter
 att vårsalladen slutskördades

 För att få plats i mitt miniväxthus måste man ibland ta tag i att plantera ut det man sått. Här är en pluggbox med zinnia. Som det mesta annat det här året tog det lite väl lång tid innan fröna kom i jorden och sen lite väl lång tid innan jorden kom ur förodlingsplatsen och ner i backen. Men mer om varför i ett inlägg i framtiden.

Jag har inte testat att odla Zinnia innan men tycker blomman är fin och om man får till riktigt fina plantor funkar den också bra som snittblomma, vilket jag också gillar väldigt mycket! Detta mitt första zinnia-år odlade jag en sort med mixade färger och en sort med bara vita blommor, White wedding tror jag den vita hette.

Zinnia miniplantor inklämda mellan morötter aster och portlak

Ojdå, det var ju här zinnian skulle stått, 
även denna plats ockuperades av sallad innan

Generellt har jag inte lyckats så bra med att få till en blommande köksträdgård i år (eller ok då, något år) men allra sämst har det varit på baksidan där jag odlar, kål och morötter. Eftersom det är lite mörkt där bak i bland så fick de vita hamna i vintermorotslådan där jag precis dragit upp den sista salladen som stått och givit sallad hela våren, men som började ge upp sin fräshet.

De färgglada Zinniorna fick flytta till södersidan och placerades ut lite där jag fick plats. När alla var nerplanterade kom jag att tänka på att jag ju sparat en rad i sockerärtslådan där jag tänkt mig att zinniorna skulle stå. Jahapp så kan det gå. Då fick det flytta in polkabetor där i stället.

Polkabetor redo för plantering (tillsammans med en tomat som smitit med)